Känner av den känslan.. Känslan som kan dyka upp ibland långt efter om att allt som har varit, saker eller frågor som varit sanna men alltid har blivit dolda till ett nej. Jag vet inte om jag ska vara glad, glad över att jag faktiskt är riktigt bra på att läsa av människor. Eller om man ska bli ledsen och besviken, besviken över alla lögner som funnits där hela tiden.
Jag kan helt enkelt inget annat göra än att se dem gamla lögnerna nu tinar fram och bli sanna. Men jag är glad över att kunna se detta som min vinst inte en förlust!


You can't make it feel right when you know that it's wrong.
There's no moving on so I'm already gone!